Alkohol som berusningsmedel eller livsmedel

Jag hörde på nyheterna i morse att Sverige skall satsa på att förändra de andra EU-ländernas inställning till alkohol när man får ordförandeskapet i EU nästa gång. Jag förutsätter att Sverige anser sig ha en bättre och sundare inställning till alkohol än andra EU-länder. Man frågar sig då om vilken den svenska inställningen är. Är det regeringens inställning eller den inställning till alkohol som råder i den svenska kulturen som vi skall exportera? Vad jag förstår är statsmakternas inställning ganska kluven. Å ena sidan innebär det statliga försäljningsmonopolet att svenska folkets drickande utgör en stor och säker inkomstkälla. Att svenska staten dessutom är en av de mäktigaste aktörerna i den internationella spritindustrin tack vare framgången för Absolut är ju också besvärande när man skall diskutera alkoholmoral med länder i EU. Å andra sidan finns starka krafter inom såväl Socialdemokraterna som alliansen som försöker lägga folkhälsoaspekter på svenskarnas alkoholkonsumtion. Att statlig reglerad sprit skulle vara nyttigare än importerad sprit är emellertid lite svårt att förstå.

Efter att ha levt i Frankrike en tid och besökt landet under 15 år är jag lite frågande till om fransmännen skulle vara betjänta av att dela vår svenska syn på alkohol. Jag är absolut sanningsenlig när jag säger att jag aldrig sett en berusad person i Frankrike, varken unga eller gamla under alla dessa år. Jag har heller aldrig hört horder av ungdomar dra omkring och skrika ÖÖÖHHHH hela nätterna. Visst dricker man mycket vin i Frankrike och säkert alltför mycket för att levern skall må bra eller trafiken skall vara säker, men man gör det som en del av en god måltid. Alkohol är inte ett berusningsmedel i Frankrike och att vara berusad är inte socialt acceptabelt.

I Sverige är alkohol ett berusningsmedel för de flesta även om man dricker det på finare middagar som måltidsdryck. Man vet att de främsta kriterierna för vininköp är pris inte kvalitet, dvs. så mycket alkohol för pengen som möjligt. Då säger någon att det beror på priset – icke så – eftersom priset på ett bra vin i Sverige är mycket rimligt internationellt sett. Det är bara de billiga vinerna som är dyra. Ett bag-in-box-vin av den kvalitet man säljer i Sverige skulle inte kosta många kronor i Frankrike men för varje tiokrona men lägger på priset i Sverige får man för 8 kronor vin på grund av att det bara är momsen som ökar. Ett 80-kronorsvin i Sverige skulle således kosta ungefär lika mycket i Frankrike eller England.

Det går oftast åt mycket mer vin under en måltid i Sverige än det gör i Frankrike och här dricker man sällan starksprit. I den svenska kulturen är det till och med ofta något att skryta med att vara riktigt full. I den del av Sverige där jag växte upp skålar man till och med genom att höja glaset och säja ”in i dimman”. Snacka om alkoholinställning att exportera till andra länder.
Jag menar att Sverige få nog tänka sig för lite innan man spelar Bror Duktig i Europa. Fundera igenom den svenska rollen inom internationell alkoholindustri, fundera på hur man skall ändra inställningen till alkohol som berusningsmedel, fundera på motsättningen i att tjäna statliga pengar på folks drickande samtidigt som man propagerar för mindre drickande och framför allt fundera på varför man ser så mycket fulla ungdomar i Sverige men aldrig i Frankrike.